Jul

Varje år kommer den på nytt. Inom mig pågår kampen. Är det bra eller dåligt, ytligt eller fint. Är detta högtiden av kärlek då vi alla tänker på varandra?
Vill och hoppas att så är fallet. Men varje år är en lika stor besvikelse. Mat, presenter, bjudningar. Allting måste vara perfekt. Ännu en gång skall fasaden visas. Ny spacklad och fin för att dölja alla sprickor.
Hur kan någonting vara kärlek och omtanke när enbart fasaden visas upp? Jag vill inte skratta, jag vill gråta. Vill fira utan minnas.